Har du någon gång surfat in på en hemsida som inte är mobilanpassad? I så fall har du troligtvis bara fått med 25% i mobilens skärm och inte fått någon överblick alls. För att alls få en uppfattning om innehållet har du fått scrolla både i sid- och höjdled i all oändlighet

Man bör därför mobilanpassa sin hemsida så att innehållet på ett enkelt och elegant sätt blir tillgängligt för användare av smartphones.

Det finns två sätt att anpassa hemsidan.

1. Det ena är att skapa en s k responsiv hemsida som i original automatiskt anpassar storleken till mindre skärmar såsom smarta mobiler eller paddor. En del läsare föredrar att se hela hemsidan i original i mobilen även om det blir i miniformat. Nackdelen är att det för de flesta blir oerhört frustrerande då länkar och knappar oftast blir minimalt små och plottriga och kräver förstoringsglas och mycket tunna fingrar.

2. Det andra är en skräddarsydd omformning av hemsidan för att förbättra tillgängligheten och verkligen skapa en elegant och lättläst mobil version med klara och tydliga menyer som innehåller alla väsentliga delar av hemsida för budskapet, men skalar bort en del oväsentligt för att förbättra tillgängligheten.

Anpassningen bör man göra nu och inte vänta med – och här är varför.

Det var först 2011 som förbättrad teknik och överkomliga avgifter ledde till ett uppsving för internet i mobilen. Inte bara antalet användare ökade starkt utan också intensiteten i användningen. År 2011 började främst de äldre unga (16–35 år) skaffa smartmobil och här sker det ett hopp i den dagliga användningen från 5 procent till över 40 procent på ett år. De yngre (12–15 år) drogs med ett år senare och i denna åldersgrupp skedde hoppet från 22 till 62 procent mellan 2011 och 2012.

År 2013 hade 93 procent av dem en smartmobil och 78 procent använde den dagligen för att ansluta sig till internet. En ökning av daglig användning av internet i mobilen från tre till 78 procent på tre år.

Med dessa siffror behöver man inte vara särskilt fantasirik för att få en föraning om vad som kommer att hända i accelererande takt framöver. Konsten att nå sina kunder går alltmer via smarta mobiler och paddor och icke mobilanpassade hemsidor kommer allt oftare att falla i glömska till ingen nytta och ofta till skada för företagets image. Vitsen med hemsidan är inte att bara finnas utan att i slutändan öka försäljning och intäkter.

En hemsida i en smart mobil skall vara en upplevelse och inte ett gissel. Därför levererar vi bara mobilanpassade sidor, skriver om din existerande sida eller anpassar den på enkelt sätt med skalat innehåll just för mobilanvändare.

Många läger ner väldigt lite tid på att skapa säkra lösenord. ”123456” visar sig vara det allra vanligaste lösenordet – inte särskilt svårknäckt.

Men hur skapar man egentligen ett riktigt säkert lösenord?

Här delar jag med mig av mina bästa tips.

Vad som är tillräckligt säkert

Du känner kanske till den generella principen kring säkerhet? Att säkerheten är precis så hög som obekvämligheten.

Vill du ha en säker miljö så blir det lite mer obekvämt. För egen del så kan jag leva med det, jag har sett för många exempel på konsekvenserna av för låg säkerhet, men många, kanske de allra flesta, pallar inte. I grunden finns det inte heller något rätt eller fel, bara en bedömning av vilka risker man är beredd att ta.

Många tecken små…

Tillräckligt säkert innebär i det här fallet lösenord som är 9-14 tecken långa och innehåller både små och stora bokstäver, siffror samt specialtecken. Ett längre lösenord är bättre, och ett mycket längre lösenord är mycket bättre. Varje tecken ökar säkerheten flerfaldigt.

Dessutom ska lösenordet inte vara ett ord eller förkortning som finns i en ordlista och det bör inte enkelt kunna gissas. Och ett absolut nej är att ha samma lösenord på jobbet som i privata sammanhang. Eller att använda samma lösenord på allt för många sajter. Vill man vara bekväm går det alltid att klicka på ”Har du glömt lösenordet?” och göra ett nytt om det är en sajt som besöks mindre frekvent.

Så skapar du lösenordens Fort Knox

För att du ska ha en rimlig chans att skapa starka lösenord och komma ihåg vilket lösenord du använder till respektive tjänst så finns det en rad praktiska hjälpmedel.

Här är några tips på hur du kan skapa och komma ihåg starka lösenord:

1. Tänk på en mening du kan komma ihåg. Den meningen utgör basen för ditt starka lösenord eller din lösenordsfras. Det ska helst vara något som är ologiskt för andra men logiskt för dig. Vi tar som exempel ”min katt Sigge är tre år”.
2. Gör om meningen till ett lösenord. Byt ut vissa tecken enligt ett recept som du själv hittar på (och kan återanvända varje gång du ska skapa ett lösenord). Ett recept kan till exempel vara att alltid byta ut ordet ”är” mot bokstaven R med versal, alltid ange andra bokstaven i varje ord som versal, alltid ange numeriska tal med siffror, alltid skriva bokstaven s som §, alltid ange dubbelbokstav som [bokstav]*2 och så vidare. Komplexiteten ökar ju fler inslag av byten som receptet innehåller.
3. Med ovanstående lösenordsfras ”min katt Sigge är tre år” och föreslaget recept blir alltså lösenordet mInkAt*2§Ig*2eR3åR.

För att skydda dig bör du också minimera riskerna för att andra ska kunna läsa din e-post, läsa information som sparats på nätet eller att någon annan kan få tag på ditt lösenord. Se till att ha olika lösenord för varje tjänst. Undvik också att spara lösenord i klartext i mobiltelefonen, i fall den skulle bli stulen. Spara inte heller lösenord i klartext på datorn eller webbläsaren.

Är dina lösenord tillräckligt säkra?

Känner du dig det minsta osäker kan du testa kvaliteten på dina lösenord (alltså inte själva lösenordet) i PTS:s testverktyg

Det finns flera bra verktyg där du kan lagra dina lösenord för olika tjänster. De fungerar alla på ungefär samma sätt. Allt du behöver göra är att skapa och komma ihåg ett ensamt ”Master Password” för att låsa upp och komma åt din lista med användaridentiteter och lösenord.

• LastPass är en lösenordshanterare som gör webbsurfning enklare och säkrare. Finns som plugin och stanalone program för alla operativsystem och webläsare.

Jag använder själv LastPass och har gjort det i många år. Idag har jag inte samma lösen på någon av de websidor där jag har login, jag behöver ju bara ett Master Password, så på alla sidor är det olika supersäkra lösenord. Dem kommer jag åt automatisk eftersom jag har en app till webbläsaren som jag loggar in på varje dag, när datorn slås på. När appen upptäcker att jag kommer till en sida där ett sparat lösenord i appen finns,  då fyller den i automatisk, eller ger förslag ifall du har fler inloggningar för samma sida sparade. När jag sen kommer till en ny registrering kan jag be programmet om ett superstarkt lösenord som jag kan ange och som sen sparas.

Varje halvår byter jag Master Password alltid minst 12-16 positioner långt med en blandning av små, stora bokstäver, siffror och tecken. Och då använder jag de 3 tipsen ovan såklart.

På Facebook och även via vanlig e-post snurrar det ofta ett meddelande som lockar med att f.ex du får se vilka som har tittat på din profil på Facebook både på svenska och engelska.

De som klickade på länken som följde med meddelandet spred vidare detta meddelande till alla sina Facebookkompisar. Tack för den, kompis! Vad den gjorde utöver det vill jag nog inte veta. Snodde den dina lösenord? Kapade din profil? Lade beslag på dina Facebookpengar? Eller var det bara ett ”virus” av typen ”undrar hur många vi kan få att posta den här?

Det finns några regler att rätta dig efter för att undvika att gå på skit som detta. Innan du klickar på länkar i statusuppdateringar eller mail från kompisar eller helt okända människor – tänk efter!

Språket.
Skriver din kompis plötsligt hyfsat långa meddelanden på engelska? Nej, förmodligen inte. Där har vi tur, vi icke engelsktalande. De flesta skräpmeddelanden är skrivna på engelska. Släng dem om du inte är helt totalsäker på att det faktiskt ÄR din kompis som har skrivit det här.

Dålig engelska/svenska.
Många sådana här påhitt är automatiskt översatta från tex engelska till svenska via tjänster som Google Translate. Om svenskan är så märklig att du knappt klarar av att följa instruktionerna, då är det förmodligen inte Nordea som har skrivit mailet. Meningar som ”På grund av det förklarar Nordea nästa månad för månaden av fraudkamp” borde minimera chanserna att lyckas, tycker man.

Dear mr cloudgirl!
Mailet kommer från en okänd avsändare som försöker tilltala mig vid namn genom att ta första ledet i min e-postadress och sedan sätta en titel (mr, ms, miss, mrs) framför utan att lyckas särskilt bra.

Det är ett så bra erbjudande att du nästan inte tror att det är sant. Stryk nästan. Saker som verkar för bra för att vara sanna är ofta just för bra för att vara sanna. Dvs. helt och totalt osanna.

Du har vunnit en tävling som du inte ens visste att du var med i!
Nä, det har du inte. Se punkt 4.

Upprepning.
Om många kompisar skriver exakt samma sak på Facebook, som i exemplet ovan, då ska du låta bli att klicka. Om meddelandet är publicerat i din logg kan du surfa till närmaste person som du och avsändaren har som gemensam bekant och kolla om meddelandet dykt upp där också. Har det det ska du nog radera det…

Nigeria.
Tyvärr betyder ordet Nigeria i ett mail faktiskt väldigt ofta att det är ettNigeriabrev du har fått. Sådana brev går ut på att få dig att lämna ut ett kontonummer eller att sätta in pengar någonstans. Gör du det försvinner dina pengar. De du satte in och lite mer. Kanske försvinner det du skulle sälja också. Nigeriabrev ger ofta sken av att komma från trovärdiga människor som uppger sig vara pastorer, lärare, bankirer eller advokater. De behöver just DIN hjälp. Du bör undra varför.

Officiella organisationer med gratis e-post.
Får du mail från en okänd avsändare som använder en e-postadress som slutar på yahoo.com eller hotmail.com ska du vara försiktig.

Klicka aldrig på okända exe-filer.
Filändelsen .exe betyder att filen är ett program. Har du inte själv bett att få ett program ska du inte klicka på den. Inte ens om den kommer från moster Anna. Ring moster och fråga vad det är först. Var skeptisk till hennes beskrivning. ”Jag fick den av en vän som fick den av en vän” är sånt som ska sätta igång dina varningsklockor.

Men du brukar ju inte skicka meddelanden till mig?
Om en avlägsen kompis eller bekant plötsligt hör av sig utan uppenbar anledning med ett bra erbjudande eller spännande tips ska du fundera på varför. Brukar ni inte höras annars? Står det inget om att ”det var länge sedan” eller ”jag kommer till din stad snart” eller ”hur står det till?”, då är det nog inte din avlägsna bekant som har skrivit meddelandet.

Sådär. Medan jag skrev detta dök Facebookmeddelandet ovan upp en gång till på min sida. Jag rapporterade det som spam och hoppas att du gör likadant när det dyker upp hos dig!

Funkar inte siffrorna på ditt tangentbord, då har du kanske råkat trycka in Num Lock. En av många irriterande och till synes onödiga tangenter på PC:ns tangentbord. Här är listan på de konstiga tangenterna, deras ursprung och en del vettiga saker som de faktiskt kan användas till.

Num Lock
En tangent som existerar eftersom tidiga tangentbord ofta inte hade separata piltangenter. I stället tjänade åttan på det numeriska tangentbordet som en uppåtpil, fyran som en vänsterpil och så vidare. De kunde först användas som siffror när Num Lock var intryckt. Sedan 1983 har dock tangentborden haft separata piltangenter och markörstyrningstangenter som Home och Page Up vilket gör att Num Lock i dag allt som oftast är intryckt från början när datorn startar.

Num Lock-tangenten har dock fått hänga kvar och har fört en tynande tillvaro i snart 30 år. På en del bärbara datorer finns den inte längre med i uppsättningen. På Appledatorer har den aldrig funnits då de alltid har haft separata piltangenter.

SysRq
En förkortning för System Request. Om det inte hade varit för att knappen i dag delar plats med Print Screen på flertalet tangentbord kunde det här mycket väl vara den överlägset mest onödiga knappen. SysRq-tangenten är en kvarleva från 70-talets och används i dag inte till någonting. Då var ofta många terminaler anslutna till en så kallad stordator (mainframe på engelska) som stod för processorkraften och operativsystemet. Med hjälp av SysRq som framförallt fanns på IBM-datorer kunde man från terminalen komma åt stordatorn och ge kommandon till den. Tangenten har sedan använts till en del liknande funktioner på olika datormodeller som att ge olika tvångskommandon, den skulle därmed kunna sägas vara en uråldrig släkting till ctrl-alt-delete-funktionen.

Scroll Lock
En kvarleva från tiden innan musen då piltangenterna ofta var det enda sättet att navigera med. Piltangenterna flyttade vanligtvis markören upp och ner i texten – rad för rad. Genom att man tryckte in Scroll Lock ändrades piltangenternas funktion och de bläddrade då i stället hela vyn på skärmen vilket erbjöd ett snabbare och smidigare sätt att titta igenom olika program och dokument.
Tangentens funktion finns i dag bara kvar i ett fåtal program varav Excel troligtvis är det kändaste.

Pause/Break
Det svarta fåret i tangentfamiljen har sina rötter i telegrafins dagar. På telegraftråden skickades en konstant signal som bara avbröts när tråden var av eller då telegrafisten var på väg att börja sända meddelanden. Operatören bröt då signalen manuellt med en spak. När teleprintern uppfanns skapades en tangent som hade samma funktion. Pause/Break överlevde sedan in i terminalernas och stordatorernas tid.

I dag används Pause/Break i ett fåtal program, då oftast för att pausa nedladdningar. Den har inga egentliga funktioner inom vardagligt datoranvändande.

Insert
När du skriver text på din dator sätts ett nytt tecken in vid varje knapptryckning. Texten som står efter markören trycks undan. Så har dock inte alltid varit fallet. I standardläget för att skriva in text på gamla datorer tuggades texten som stod efter markören upp. Ett nollsummespel som bara kunde upphävas av Insert-tangenten.

Insert gjorde så att skrivläget i de gamla programmen och ordbehandlarna förändrades. När en bokstav skrevs tryckte den undan alla tecken efter markören ett steg, en funktion vi i dag tar för given.
Numera är Insertläget standard i alla program och knappen får allt oftare ge plats åt en dubbelt så stor
Delete-tangent.

Home
Home-tangenten hade sin glansperiod innan musen uppfanns och förenklade navigeringen inne i mjukvaran. I stället för att trycka sig upp med piltangenten hela vägen till början av ett dokument kunde man med ett tryck på Home komma upp direkt till ett fönsters topp. Funktionen finns kvar än i dag och är faktiskt rätt praktisk vid surfning på hemsidor som är sju resor långa. I ordbehandlingsprogram som Word kan man med ett tryck på Home-tangenten flytta markören till början av den rad man skriver på.

End
End-tangenten har exakt samma ursprung som Home, men tar i stället ner dig i källaren, till botten av ett dokument eller en sida. Tangentens funktion är även den omvända i ett ordbehandlingsprogram. Ett tryck tar dig till textradens slut.

Page Up/Page Down
Ytterligare två släktingar till Home och End. Om de två föregående tangenterna känns lite grovhuggna erbjuder Page Up och Page Down ett mer sofistikerat scrollande. För varje tryck hoppar vyn inne i ett program exakt en skärm upp respektive ner. Förr i världen en mycket användbar funktion som numera har konkurrerats ut en smula av scrollhjulet som i dag är standard på datormusen. I de flesta webbläsare har mellanslagstangenten samma funktion som Page Down.

De två tangenterna har en rad snabbkommandon knutna till sig. Till exempel kan de med Ctrl nedtryckt användas för att växla mellan flikar i din webbläsare. Är Shift nedtryckt används de för att markera texten före respektive efter markören i en ordbehandlare.

AltGr
AltGr är en förkortning för Alternative Graph, men den kan ha lite olika namn beroende på vilken tillverkare som har gjort tangentbordet. På en Mac motsvaras den av Option-tangenten. 99 gånger av 100 använder troligtvis svenska datoranvändare den här tangenten för att lirka fram ett @. Den är helt enkelt ett komplement till Shifttangenten och tar fram fler alternativ.

Caps Lock
Den kallas ibland skiftlås på svenska och ger stora bokstäver. Då den ligger farligt nära den välanvända A-knappen på tangentbordet trycks Caps Lock oftare in av misstag än med mening vilket kan skapa stor irritation. Till exempel när användaren råkar skriva hela stycken med versaler eller inte klarar av att slå in rätt lösenord omedveten om att Caps Lock är intryckt. På en del tangentbord byter Caps Lock plats med Ctrl för att undvika irritationsmomenten, vissa tillverkare har börjat att plocka bort den helt.
Som en hyllning till den onödiga tangenten firar datornördar världen runt Caps Lock-dagen som infaller både 22 oktober och 28 juni.

HAR DU RÅKAT SKRIVA MED cAPS LOCK INTRYCKT I wORD KAN DU ÄNDRA TEXTEN GENOM ATT MARKERA DEN, GÅ IN UNDER TECKEN, ÄNDRA SKIFTLÄGE OCH SEDAN VÄXLA SKIFTLÄGE.

Vagnretur
Det här är inte alls en onödig tangent, man använder den varje dag. Men det faktum att Returtangentens, eller Enter som den ibland kallas, ursprungliga namn härstammar från skrivmaskinen säger en del om tangentbordets snåriga härstamning.

Vagnretur är den mekanism på skrivmaskinen som skickar tillbaka skrivläget till vänster, på radens början. En funktion som ju finns bevarad in i dagens ordbehandlingsprogram, även om Entertangenten i dag har många fler användningsområden.

Som standard i alla Windows maskiner finns Internet Explorer förinstallerad som webläsare, men om du vill vara extra skyddad ladda hem Firefox istället.

Firefox är en open source webläsare och mycket mycket säkrare än Explorer. (Tyska mynigheter har f.ex bett alla sina medborgare att inte surfa i Explorer alls)

Mer info här

Olika webläsare du kan använda finns här. Ha gärna flera..

	Firefox open source
	Opera Open Source (Norsk som började utvecklas på Telenor 1994)
	Chrome – Google
	Safari – Apple
	RockMelt – Open Source Chromium – Not a browswe, a WOWser. För er som vill integrera facebook på ett smart sätt